TRÄTJÄRA
Trätjära har under århundraden använts som skydd för byggnader, båtar och redskap av trä. Produkten har också varit en betydande exportartikel för Sverige ända från medeltiden och fram till 1900-talets början.
Idag är tjärans främsta användningsområde underhåll av tidigare tjärade ytor som t.ex. spåntak, klockstaplar och äldre tjärstrukna byggnader, men även för ytbehandling av nya spåntak anses trätjära fortfarande vara lämpligast.
Egenskaper
Trätjära skyddar träet mot yterosion och förhindrar att träet urlakas. Den tjärstrukna ytan är även något vattenavvisande.
1 varmt tillstånd är trätjära lättflytande och har då god inträngningsförmåga i träet. I kallt tillstånd är den däremot trögflytande och lägger sig endast som en film på ytan. Trätjära är således mycket temperaturkänslig och blir lätt klibbig på en solvärmd yta. På syd- och västervända ytor bryts ytskiktet ner snabbare än på ytor som inte utsätts för så mycket solUus.
Trätjära är inte övermålningsbar med färger som inte innehåller trätjära.
Varning:
Det bör observeras att stenkolstjära inte kan ersätta trätjära utan är direkt olämplig att stryka på trä. Den bryter ner träet och bidrar till röta.
Tjärtillverkning
Traditionellt utvinns tjära genom torrdestillation av kådrik furuved i tjärdalar eller mindre kolugnar. För att uppnå mesta möjliga tjära till högsta kvalitet skall bränningen ske långsamt.
Förr indelades tjäran efter kvalitet, konsistens och renhet. Den tjära som först utvanns vid bränningen ansågs vara av högsta kvalitet. Den var ljus och ren medan den tjära som sist utvanns ofta innehöll vatten och föroreningar och därför ansågs betydligt sämre.
Ur en kubikmeter kådrik ved utvinns normalt 30 - 40 kg trätjära.
Nuförtiden är det endast mindre mängder trätjära som produceras genom bränning i tjärdalar. Den
trätjära som finns i handeln är till övervägande del industritillverkad och framställd i 5 k retorterugnar. Till stor del importeras tjäran från Sovjetunionen och Polen.

Pigmentering
Önskar man pigmentera tjäran tillsätter man torrpigment. Pigmentet blandas först i terpentin och rörs till en smidig pasta, som under omrörning tillsätts den uppvärmda tjäran.
En svartbrun kulör erhålles genom att tillsätta oxidsyart. Förr tillsattes kimrök, dvs sot.
En rödaktig kulör erhålles genom att tillsätta järnoxidrött exempelvis "Falurött". En lämplig blandning kan vara 1 viktsdel järnoxidrött till 8 viktsdelar trätjära. Spån- och brädtak var förr ofta rödtjärade.

Applicering
Trätjära skall strykas under sommarhalväret och på väl uttorkat trä.
Lättast är att använda en mindre plafondpensel med långa borst.
Sprutning av tjära förutsätter att den som utför arbetet är väl förtrogen med metoden. Olämplig hantering kan medföra att arbetet ej blir tillfredsställande och att omkringliggande ytor stänks ner.
Vid strykning värms tjäran upp för att bli lättflytande och kunna tränga in i träet. För att få en jämn yta är det väsentligt att hålla en så konstant temperatur som möjligt. Vanligen rekommenderas en uppvärmning till 30 - 500.
Uppvärmning sker bäst genom vattenbad. Vid uppvärmning med öppen låga är brandrisken stor och tjäran bränns lätt vid.
Vid appliceringen förtunnas ibland trätjäran med lite lacknafta eller fotogen. En förtunning med ca 10 - 15% kan i allmänhet accepteras.

Trätjära | 1 | 2 |