Kalkfärg

Kalkfärg har under århundraden använts på puts, både inom- och utomhus. Vid mitten av 1900-talet övergick man alltmer från putsning med kalkbruk till putsning med kalkcementbruk och i samband med detta även till andra färger än kalkfärg. Kalkfärgens huvudsakliga användningsområde idag är vid ommålning av tidigare kalkavfärgade putsytor samt vid nymålning av ren kalkputs på kulturhistoriska byggnader.

Recept och tillredning

Vid kalkmålning använder man sig av sk. kalkmjölk dvs. i vatten uppslammad kalkpasta som eventuellt pigmenteras. Till vit kalkfärg används kalkmjölken opigmenterad. För att erhålla jämn sugning putsunderlaget används även sk. kalkvatten före strykningarna och som fixering efter sista kalkfärgsstrykningen.
Till varje strykning med kalkvatten eller kalkmjölk åtgår c:a 0,5 liter per m2. Våtsläckt kalkpasta väger c:a 1,2 kg/liter.

Innehåll

Kalkfärg består av vatten, släckt kalk (kaiciumhydroxid) och eventuellt kulörta pigment. Kalken utgör såväl bindemedel som vitt pigment i färgen. Den släckta kalken erhålls genom att vatten tillsättes till sk. bränd kalk (kalciumoxid) som i sin tur erhållits genom att man bränt kalksten (kalciumkarbonat) i ugn.

I det fall enbart den mängd vatten som behövs, tillsätts för den brända kalkens släckning så erhålls torrsläckt kalk. Om ett överskott av vatten tillsätts så erhålls våtsläckt kalk. Våtsläckningen är den mest traditionella metoden.

Nedan redogörs för kalkfärg tillredd av kalkpasta bestående av våtsläckt kalk eller särskilt behandlad torrsläckt kalk.

Kalkvatten

20 kg våtsläckt kalkpasta
100 liter vatten


Kalkpastan och vattnet omröres väl. Kalken får sedan sjunka till botten och det kristallklara vattnet som efter ett dygn bildas ovanför bottensatsen är kalkvattnet. Vid tillredning av kalkvatten kan resterande kalkpasta användas flera gånger genom tillsättning av mer vatten.

Egenskaper

En av kalkfärgens mest uppskattade egenskaper är dess utseende med sin levande, något flammiga yta. Kalkfärg är dessutom en jämförelsevis billig färg och har goda renoveringsegenskaper. Färgskiktet vittrar med tiden vilket underlättar rengöringen vid kommande ommålningar.

Färgen har god vidhäftning på kalkputs om den tillreds och appliceras rätt. Kalkfärg har dålig vidhäftning på gipsade och cementrika underlag. I utsatt läge har kalkfärg relativt kort livslängd t. ex. på kyrktorn. Kalkfärg är en öppen färg dvs. släpper nästan obehindrat igenom lukt även i vätskeform.

Kalkmjölk

20 kg våtsläckt kalkpasta
130 liter vatten


Kalkpastan omröres väl i vattnet med exempelvis en borrmaskin försedd med stålvisp.
Både kalkmjölk och kalkvatten bör tillredas i god tid före målningen och lagras i tunnor med flytande lock. Locket är till för att förhindra att en kalkskorpa bildas på ytan, vilket annars sker om luftens kolsyra får reagera med kalken. Om en kalkskorpa bildats bör den avlägsnas före användning. Kalkmjölken måste omröras i tunnorna innan den hälls upp mindre kärl för målning.

Pigmentering

Önskas en kulört kalkfärg pigmenteras kalkmjölken med kalkäkta kulörta pigment. Se pigmentbladets förteckning. Kalkmjölk med en koncentration av 15 volymprocent släckt kalk kan pigmenteras med max 5 volymprocent torrpigment.
När man blandar till kulört kalkfärg efter recept kan det vara aktuellt att kontrollera kalkmjölkens koncentration.
Man bör tillreda all kulört färg vid ett och samma blandningstillfälle så att den väl räcker till den yta man ska måla. Det uppstår lätt kulöravvikelser om färgen blandas vid olika tillfällen.
Till dekorationsmåleri kan även pigmenterat kalkvatten användas, men volymandelen pigment måste då vara betydligt mindre än vid pigmentering av kalkmjölk. Pigmenterat kalkvatten ger mer mättad kulör men har dålig hållbarhet utomhus.

Applicering

Inomhus kan kalkfärg målas året runt. Utomhus måste målning ske under lämplig tid dvs. från sen-våren till eftersommaren och i god tid före perioder med risk för frost. Undvik att måla i starkt solsken. Strykning med kalkfärg bör ske med ett skikt per dag. Putsunderlaget måste vara lagom fuktigt vid appliceringstillfället.
Målning med kalkfärg ska utföras utan avbrott. Därför är det viktigt att organisera målarlaget väl. Målningsuppehåll får inte ske på en fasadyta då det leder till markerade gränser utan får endast ske vid hörn eller andra naturliga gränser. Färgen ska appliceras flödigt men inte så att den börjar rinna. Lämpligen används en plafondpensel med vilken man kryss- eller rundstryker färgen. För sparning används en elementpensel.

Under arbetets gång måste färgen ofta röras om för att undvika ojämn sammansättning och kulör. Kalkvattning sker lämpligen med hjälp av en handspruta med lågt tryck så att inte rinning uppstår. Är underlaget starkt sugande bör kalkvattning ske strax före första strykningen. Kalkvattning kan även vara nödvändigt mellan de följande strykningarna. För att under målningen skydda fasaden mot för snabb uttorkning och mot slagregn kan det vara lämpligt att täcka in ställningen och förse den med regnskydd upptill. Fönsterglas bör alltid skyddas, för kalken etsar glas. Om socklar, ornament 0. d. av sten ej skall kalkfärgmålas kan de skyddas från kalkfärg genom att strykas med tunn lervälling. Efter avslutad kalkmålning borstas leran bort.

Nymålning

Före målning skall kalkputsen ha karboniserat. Detta tar minst tre till fyra veckor. Därefter skall ytan rengöras från brukstänk samt även avdammas.

Behandlingsgång:
Kalkvattning, 3-7 ggr strykning med kalkfärg, fixering med kalkvatten. Utomhus görs upp till 7 strykningar. Inomhus kan färgen innehålla något mindre vatten och då kan det räcka med 3 strykningar.

Ommålning

Behandlingsgång:
Inled med att stålborsta och laga eventuella putsskador. Därefter kan ytan kalkvattnas och kompletteringsmålas. Minst 3 strykningar av kalkfärg på lagningar rekommenderas. Gammal och löst sittande kalkfärg bör avlägsnas till fast underlag. Normalt skall ytan sedan rengöras med stålborste. Spritputsade ytor bör rengöras skonsamt genom våt- eller vattenblästring.

Eventuella skador lagas/fylls igen med kalkputs lik den befintliga putsen. Eventuella äldre lagningar med cementhaltig eller förgipsad puts bör avlägsnas och omputsas med kalkputs.

Färdigkarbonatiserade putslagningar bör kalkvattnas och strykas med kalkfärg tills de överensstämmer med omkringliggande ytors utseende. Lagade ytor stålborstas sedan så att hela fasadytan erhåller en enhetlig ytstruktur och sugning. Detta gäller såväl slät- som spritputsade ytor. Hårt smutsade ytor bör efter stålborstning tvättas med högtryckstvättningsaggregat utan tillsats av kemiska preparat.

Övrigt

Vid ommålning av puts där putsen eller tidigare avfärgning innehåller järnvitriol är det ofta nödvändigt att även i den nya kalkfärgen tillsätta en mindre del järnvitriollösning. Järnvitriol är inget pigment men ger en gulröd färgverkan då det uppstår en kemisk reaktion medkalken.

För analys av pigmentsättning i äldre kalkfärgsmålade ytor och för bestämning av lämpliga recept kan Riksantikvarieämbetets kalkfärgsprovsamlingar användas.